AMMARNÄS SKIDBACKE

KORT INTRODUKTION

Ammarnäs låg länge i väglöst land. Första vägsträckan  från Ammarnäs till kyrkplatsen vid Gillesnuole (ca 6 mil) var färdig 1923, men först 1939 fanns det väg hela sträckan 9 mil ner till Sorsele. 

Man fick slita hårt för att skaffa sig förnödenheter. Salt, mjöl, kaffe och tobak inhandlades i Lycksele 24 mil enkel väg eller hos L.A Meyer, Mo i Rana, Norge, 15 mil enkel väg, till stor del över kalfjället. Turismen började så smått redan i slutet av 1930-talet. Två systrar, Matti och Mandi Rehnman, drev Hotell Rehnman i Sorsele. Dessa övertalades av landshövdingen Gustav Rosén att starta ett annex i Ammarnäs.

AMMARNÄS Förhistoria

Området kring Gautsträsket, Vindelälven och Tjulån är rikt på lämningar från förhistorisk fångstkultur. Framför allt rör det sig om boplatslämningar. Bland lösfynden kan nämnas skrapor av kvartsit, en stenklubba med skaftränna, brynstenar och en sländtrissa av täljsten.

SAMISK HISTORIA I AMMARNÄS

I historiska källor uppträder Ammarnäsområdet för första gången på Anders Bures karta över norra Skandinavien, tryckt 1611. Gautsträsket finns där med under namnet Kaute T[räsk], medan det närbelägna Tjulträsket kallas för Kunoko T[räsk]. På Jonas Persson Geddas karta över Ume lappmark från 1671 är lappskatteland inritade runt hela Ammarnäsområdet.

I området runt Ammarnäs finns en mängd lämningar efter gamla samiska visten som i många fall var i bruk under 1900-talets första decennier. Flera gravar och kultplatser är också kända. Ammarnäs ligger inom det umesamiska språkområdet. I samband med tvångsförflyttningen av Karesuandosamer på 1930-talet flyttade dock två nordsamiska familjer in till Grans sameby, vilket innebär att även detta språk finns representerat i området.

Ta mig tillbaka menyn för

MER INFO

AMMARNÄS NYBYGGARE

Ammarnäsområdet hade en uteslutande samisk befolkning fram till början av 1800-talet. På den plats som idag heter Ammarnäs insynades 1803 ett nybygge under namnet Övre Gautsträsk, men det förblev öde tills det återupptogs 1820 av samerna Måns Sjulsson i Gran och Abraham Sjulsson i Ran. Det blev dock Nils Johansson från Grundfors i Stensele

POTATISBACKEN I AMMARNÄS

Jordbruket i Ammarnäs byggde i stor utsträckning på ängsbruk, främst bedrivet i det deltaland som bildas vid Vindelälvens och Tjulåns utlopp. Ängarna översvämmas av vårfloden varje år och blir därigenom naturligt gödslade. Höet samlades i lador, som fortfarande i stor utsträckning finns bevarade. Frosten var ett allvarligt problem för åkerbruket, men potatisland anlades på sydsidan av en av de tre stora moränkullarna, känd som Potatisbacken – eller Pärbacken som många säger.

AMMARNÄS KYRKA

Ammarnäs kyrka är en församlingskyrka i Sorsele församling (Luleå stift). Nära kyrkan finns en välbevarad samisk kyrkstad med många byggnader.

Kyrkan byggdes i trä mellan 1910 och 1912 av Karl August Eriksson från Bräskafors, enligt ritningar av Torben Grut. Den invigdes den 7 juli 1912 av biskop Olof Bergqvist. Kyrkan är av nationalromantisk stil och har ett långhus med sakristia i öster samt en takryttare ovanför västgaveln. Den har en rik exteriör, täckt med fjällpanel, även känd som pärt, som ger fasaden ett fiskfjällsliknande mönster.

Visste du att Ammarnäs Kyrka är ritad av samma arkitekt som ritade Stockholm Stadion, Torben Grut?

Kyrkorummet är enkelt inrett och har ett vinklat panelklätt tak. Bänkarna är öppna, och koret och sakristian genomgick ombyggnad 1953. 1967 målades altarväggen om, och predikstolen från det tidigare kapellet installerades. En restaurering utfördes 1992 under ledning av Rolf Sixtensson för att återställa den ursprungliga interiören så mycket som möjligt.

Denna nuvarande kyrka ersatte ett äldre kapell som byggdes 1858 och där material från det gamla kapellet användes delvis i det nya. Det ursprungliga kapellet hade byggts på begäran av samerna som rensköt i området och behövde en närmare kyrka än Jillesnåle kapell för sina kyrkhelger. Den beskrivningen av det första kapellet av pastorsadjunkten Hjalmar Alner visar att det var en enkel konstruktion utan många dekorationer eller faciliteter.

Intill kyrkan finns även en välbevarad samisk kyrkstad, kallad Lapplatsen, som inkluderar fjorton byggnader. De äldsta byggnaderna är små timrade bodar på stolpar, ursprungligen fönsterlösa men senare utrustade med fönster. Dessa bodar användes av samerna för övernattning under kyrkhelger och när de hade ärenden i Ammarnäs från sina fjällvisten.

Ta mig tillbaka menyn för

MER INFO